I åtta olika typer av dialoger – med allt från ritberättande på Björkdungens förskola till fysiska enkäter utanför Coop – har boende i området fått ge sina åsikter om hur de vill att stadsdelen Sveafältet/Lundagård ska förändras för att bli mer trivsam, trygg och attraktiv. Resultatet kommer nu användas som en grundbult i utvecklingen av området.
– Jag vågar påstå att det här är ett helt nytt tankesätt när det kommer till samhällsutveckling, säger Ann Sundberg, enhetschef för demokrati, kommunikation och säkerhet på Bodens kommun.
Vi kommer tillbaka till dialogerna, vad som planeras och redan sker i stadsdelen, men stannar kvar ett ögonblick vid det som Ann Sundberg säger. Bodens kommun är väl inte första kommunen som samlar in önskemål och synpunkter från medborgare?
Definitivt inte, men det som gör den här processen speciell är hur arbetet fortsätter efter dialogerna.
Beskrivningarna kring hur området används och upplevs, både från de som bor i stadsdelen och de som lever utanför, blir centrala i den fortsatta utvecklingen av Sveafältet/Lundagård. Konkret innebär det att utgångspunkten är att framtida projekt ska planeras utifrån invånarnas sociala sammanhang. Hur de rör sig i, från och till området. Var de träffar andra människor, hur de upplever tryggheten och vilka åtgärder som de vill se för att utveckla dessa delar.
Ett koncept som på sikt kommer bli en del av den framtida samhällsutvecklingen i Boden.
– Vi börjar nu till hösten med Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn. Det här blir ett sätt att fånga in det unika med varje stadsdel och vad som behöver utvecklas, både när det gäller innehåll och gestaltning, säger Emma Lundqvist, samhällsbyggnadsstrateg på Bodens kommun.
Att det den här gången blev just Sveafältet/Lundagård beror på att det har fångats upp signaler om att stadsdelen upplevs som otrygg och i vissa delar har underhållet varit eftersatt. I analyser av kommunen skiljer sig också levnadsvillkoren från andra bostadsområden, samtidigt som det är tydligt att stadsdelen har outnyttjad potential.
För att möta det beviljades Boden medel från Delegationen mot segregation (DELMOS). Dessa används nu till att utveckla stadsdelen tillsammans med Bodenbo.
Allting började som med åtta olika former av dialoger där över 300 bodensare har fått möjlighet att dela med sig av behov, förhoppningar, upplevelser och användandet av platsen kopplat till att utveckla stadsdelen. Dialogerna har skett via:
- Fysisk enkät med kartbild utanför Coop Svea
- Intervju med boende på egnahemsområdet
- Rit-berättande med Björkdungens förskola
- Fotodagbok med barnfamiljer som bor i stadsdelen
- Intervjuer med nysvenskar på BIS
- Intervjuer med pensionärer och en trivselgrupp i stadsdelen
- Digital enkät till näringsidkare som är verksamma i stadsdelen
- Digital enkät till bodensare
Kvarteret Blåklockan har börjat rustas upp och kommer utformas till en park där innehållet anpassas efter invånarnas önskemål och behov.
Ett återkommande önskemål från medborgarna var att använda stadsdelens grönytor smartare för att skapa fler mötesplatser och aktivitetsområden för rekreation och spontana aktiviteter.
Därför skapas just nu mötesplatsen geväret. En yta som kommer utvecklas i tre etapper och innehålla lekpark, spontana aktiviteter och en möjlighet till någonting som har efterfrågats en längre tid och återkommer i samtalen och undersökningarna. Möjligheten att skapa odlingslotter.
I bilden ovanför finns en summering vad som kommer göras på grönområdet och var de olika delarna placeras.
I dialogerna framkom det också att närheten till centrum, grannarna och mångfalden som finns i stadsdelen skapar en stolthet och nöjdhet. Matbutiken lyftes fram som ett viktigt nav ses som centrum för stadsdelen. Den nybyggda förskolan känns inspirerande och en symbol för en positiv framtidsbild. Stadsdelen upplevs som grön med stora ytor och fält där olika promenadstråk är frekvent använda.
Ordet nära återkommer och invånarna känner att de har tillgång till det mesta som behövs i vardagen. Det är också det centrumnära läget som benämns som den stora fördelen med att flytta till området.
Samtidigt visar undersökningarna att stadsdelen upplevs vara eftersatt och lågt prioriterad. Åsikter som otrygg och bullrig miljö lyfts fram. Delar av området anses inte heller vara anpassat för barnfamiljer och miljön visuellt oattraktiv. Dessutom påtalas det att integrationen har misslyckats.
För att förändra den bilden föreslår de tillfrågade att upplevelsen av trygghet kan stärkas genom att förbättra belysningen, sänka hastigheten för biltrafiken på vissa sträckor och se över utformningen av gång- och cykelvägar då stadsdelen har trafik som passerar genom området.
I dialogerna föreslås också en utveckling av mötesplatser för att överbrygga språkbarriärer och kulturkrockar för att skapa bättre integration. Även fler aktiviteter för att uppnå detta.
De tillfrågade vill också se en upprustning av renhållning, fasader och offentliga miljöer som bullerplank, trafiklinjer och promenadvägar.
Åsikterna har resulterat i fem olika lösningsförslag som ska ligga till grund för den framtida utvecklingen av stadsdelen. Dessa finns sammanställda längst ner i texten.
– Förhoppningen är att det här leder till att vi tillsammans med Bodenbo och andra aktörer som bygger bostäder i området, skapar en stadsdel som upplevs som mer tryggt och trivsamt. Tittar vi på hur området ser ut, rent geografiskt, så finns det en stor outnyttjad potential. Det gör det här projektet väldigt spännande, säger Ann Sundberg.
Ann Sundberg, enhetschef på demokrati, kommunikation och säkerhet, tror att upprustningen av stadsdelen kommer leda till fler möten mellan invånarna i stadsdelen och boenden utanför.
Strövytor och promenadslingor: Sammankoppla stadsdelens grönområden och fält med promenadslingor och joggingslingor som ligger i närområdet (Pampas, Pagla). Se till så att gång- och cykelvägar är säkra, tillgängliga och välplanerade med god belysning och genomtänkta rutter för användning under årets alla säsonger. Användning ska möjliggöras för flera aktiviteter, exempelvis pendling, motion, rekreation och för att enkelt färdas till och från centrum. Sammantaget ger detta möjligheter till en aktiv livsstil, närkontakt med natur och tillgängliga lösningar för rörelse i vardagen. För de boende i området är möjligheterna nära och valbara och för grannar i intilliggande områden finns det naturliga och logiska sätt att röra sig i och genom stadsdelen.
Gemensamt torg för flexibla aktiviteter och arrangemang: Utveckla ett torg som utgör ett centralt nav. Analysen har visat på att det i nuläget kan kopplas till matbutikens roll, som innebär stadsdelens informella centrum. Ett tydligt och tillgängligt torg kan utgöra en fysisk plattform till flera ändamål, aktiviteter och arrangemang. Vilket kan bidra till gemenskap och integration.
Aktivitetsområden för rekreation och idrott: Stadsdelen har potential för Bodens främsta utemiljö med fokus på aktivitet. Genom att utveckla strövytor med kopplade aktivitetsområden kan området karakteriseras av liv, rörelse, naturliga mötesplatser och spontana aktiviteter. Aktivitetsområdena ska vara tillgängliga och brukbara under våra olika årstider.
Parker och odlingsområden: På stadsdelens olika grönytor och fält kan parker och odlingslotter anläggas. Bärbuskar och fruktträd planteras och kan nyttjas av alla. Analysen har visat att det förespråkas att lugna och trygga områden skapas av natur och grönska. Stadsodling har visat sig innehålla aktiviteter som alla har gemensamt, oavsett var du kommer ifrån eller vilket språk du talar. Det kan utgöra en plattform för oberoende möten.
Geografiska noder och nav: Vid analystillfället identifierades ett antal geografiska noder som i dialogen utpekades som relativt passiva ytor utan direkt definierbar funktion eller användningsområde. Dessa ytor rymmer utvecklingspotential för stadsdelen och behöver därför ingå i helhetslösningar.
