Vilka hot och möjligheter finns det i den gröna samhällsomställning som Boden genomför?
Det är någonting som en grupp forskare vill försöka att ta reda på
“Den positiva krisen”.
Det var de orden som bland annat fångade Anders Larsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Daniel Urey vid tankesmedjan Lablab. Orden var skrivna av Bodens kommunalråd Claes Nordström som i en debattartikel förklarade de stora utmaningar som kommunerna i norra Sverige ställs inför i samband med den gröna samhällsomställningen och de stora industrietableringarna.
Budskapet var tydligt. Kommunerna i norra Sverige behöver hjälp av staten för att genomföra de enorma satsningar som det medför och för hela landets bästa då etableringarna kommer leda till både arbetstillfällen och skatteintäkter.
Anders Larsson som är universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning såg att det fanns många frågor som ligger i linje med hans forskningsområde och började titta närmare på omständigheterna.
Tillsammans med en projektgrupp med representanter från Chalmers tekniska högskola och Lablab, en tankesmedja som inriktar sig på frågor som berör forskningen inom samhällsplanering, kommunikation och GIS-frågor (geografiska informationssystem) med fokus på energiomställning och landskap, gör de nu en mindre förstudie av den gröna samhällsomställningen i Boden för att se om det kan leda till ett större projekt.
– Vi har blivit emottagna på ett fantastiskt sätt och fått en bred genomgång av det som är på gång i Boden och vad kommunen gör i dag. Det som fascinerar mig mest är hur snabbt allting går och det påverkar i allra högsta grad vår planering när det kommer till att söka ett forskningsprojekt, säger Anders Larsson.
I vanliga fall kan det dröja flera år innan en finansieringen till ett större projekt är säkrad, men efter mötet i Boden står det klart att de inte har den tiden på sig. Då har omställningen redan ägt rum.
Nu ska förstudien avrapporteras och sedan ska gruppen försöka hitta kortsiktiga och långsiktiga lösningar för att kunna följa den gröna omställningen i Boden samtidigt som den sker.
– Det hade varit väldigt intressant att kunna samla in data under vägen och se hur det utvecklar sig. Vi tänker att det här säkert kommer ske på fler platser i framtiden, både på större och mindre orter. Då kan det ju vara användbart att ha data från någon som redan har gjort samma resa, säger Anders Larsson.
Just den erfarenheten ser han en utmaning i redan nu. Men då handlar det om en annan form av resa. Nämligen hur staten fördelar finansiella medel och hur fördelningssystemet kan komma att bromsa den gröna omställningen i Boden och regionerna i norra Sverige.
I vissa länder ägs naturresurser, exempelvis mineraler, av regionerna eller kommunerna själva, men i Sverige är det företagen som äger naturresurserna och därför blir kommunerna mer beroende av staten för att klara av större investeringar.
– I Sverige behöver till exempel vindkraftsbolag inte erbjuda lokalbefolkningen något delägande alls, medan lokalbefolkningen i Danmark har rätt att köpa minst 20 procent av vindkraftverken. På en internationell skala, så ligger Sverige långt ut i den ände där lite går tillbaka till lokalsamhällena, säger Anders Larsson.
Ett annat exempel som han lyfter fram är Schweiz, där landsbygden ses som närande och staden tärande.
– Där äger kantonerna sina resurser. I Sverige har vi ett system där resursflödena går från landsbygden till städerna, där företagen har sina huvudkontor. Sedan måste vi ovanpå detta ha en regional fördelningspolitik, som kanske hade varit onödig om lokalsamhällena fick större äganderätt till att börja med. Kanske hade medel då behövt omfördelas från landsbygden till städerna?
– När de skulle göra om det regionala planeringssystemet i Schweiz så tog de också hjälp av planeringsexperter från andra länder innan de fattade beslut. Det kanske skulle behövas göras samma sak i Sverige med tanke på det som händer i norra Sverige just nu.