Bodens Energi har inlett en förstudie för att utreda möjlig teknik för koldioxidavskiljning vid kraftvärmeverket i Boden. Målet är att på sikt fånga in 100 000 ton koldioxid per år.
Det är tack vare att ett anslag från Energymyndihetens klimatsatsning Industriklivet som Bodens Energi kunnat starta förstudien. Den ska utreda vilken teknik som skulle passa bäst för att etablera en fullskalig anläggning för avskiljning av koldioxid vid kraftvärmeverket i Boden. Syftet är att på sikt minska klimatpåverkan genom att uppnå cirka 100 000 ton negativa CO2-utsläpp per år.
– Som energibolag har vi ett samhällsansvar som innefattar ett miljö- och hållbarhetsansvar. Vi behöver nu kunskap om hur koldioxid kan fångas in för att sedan mellanlagras och slutförvaras för att bidra till minskade mängder koldioxid i atmosfären. Förstudien kommer vägleda oss i om det går att göra på ett sätt som är ekonomiskt hållbart, säger initiativtagaren Hans Stålnacke, vd Bodens Energi.
Netto-noll och negativa utsläpp
Bodens energi förbränner avfall för att skapa el och värme och som biprodukt skapas koldioxid. För att bidra till den globala omställningen undersöker de nu om det är möjligt att avskilja koldioxiden från pannans rökgaser och hur koldioxiden kan omhändertas för att inte hamna i atmosfären.
Bodens Energi hoppas på att kunna bidra till netto-noll-utsläpp för den fossila delen av avfallsförbränningen och att generera negativa utsläpp från det avfall som är av biogent ursprung. Bodens Energi eldar idag väldigt små mängder fossila bränslen men eftersom företaget omhändertar avfall så kan det innehålla material av fossilt ursprung som inte kan nyttiggöras på annat sätt än genom just energiåtervinning. Den största andelen av den energi som utvinns ur avfallet är förnybar.
Undersöker förutsättningar, logistik och risker
Tekniken finns och används på andra anläggningar i dag, men med vissa variationer. En del av förstudien innebär därför att se över hur dessa anläggningar skiljer sig åt i fråga om förutsättningar och vilken lösning som skulle passa i Boden.
Det man behöver undersöka närmare är bland annat rökgasegenskaper, tillgång till energi, tillgängliga ytor och driftsförhållanden. I förstudien ingår också att hitta samarbetsmöjligheter och alternativ på en hållbar affärsmodell som ligger i linje med Bodens Energis långsiktiga strategi och mål. Förstudien ska också identifiera möjliga logistik- och transportlösningar för koldioxiden och innehålla riskanalyser och kostnadsberäkningar för hela logistikkedjan, från avskiljning till slutlig lagring.
Resultat i februari 2022
Förstudien projektleds av Sigholm, konsulter inom energibranschen och specifikt fjärrvärme och Captimise, konsulter inom CCS-teknik. Projektet ska vara klart i februari 2022 och då ska förstudien visa vilken avskiljningsteknik som passar bäst för just Bodens energis kraftvärmeverk, utifrån de förutsättningar som finns här. Bodens Energis kraftvärmeverk skiljer sig från andra anläggningar i liknande svenska genomförbarhetsstudier, både genom att koldioxidutsläppen är förhållandevis små och genom att det är långa avstånd till möjliga samverkansaktörer på området och till kända platser för koldioxidlagring.
Om det visar sig att koldioxidinfångning, så kallad CCS (Carbon Capture and Storage), är realistiskt genomförbart uppskattas projektet på sikt kunna leda till att cirka 100 000 ton biogen koldioxid avskiljs och lagras varje år.
Så går tekniken till
CCS är en vital del i klimatomställningen och det globala energisystemet. Det är en teknik och innebär att koldioxid fångas in från pannans rökgaser och omvandlas till flytande form för att därefter lagras på avsedda platser under havsbotten där den inte orsakar skada.
- Koldioxiden fångas in och avskiljs från övriga rökgaser. Det här sker med hjälp av kemiska reaktioner eller membran.
- Koldioxiden behöver sedan komprimeras för att minska i volym. Det här görs med hjälp av en kraftig trycksättning. Därefter kan koldioxiden transporteras till en lagringsplats via tåg, fartyg eller rör.
- I det sista skedet pumpas den komprimerade koldioxiden ner i berggrunden eller under havsbotten för en permanent lagring. Idag finns olika geografiska alternativ som man kollar på men det gäller främst Nordsjön och Östersjön.