Boden är en knutpunkt för både järnvägen och elnätet. Nu pekas staden ut än en gång i satsningen på framtidens energibärare – den gröna vätgasen.
EU har lyft fram utvecklingen av förnybar vätgas som mycket viktig för att nå klimatmålen att sänka klimatutsläppen med minst 55 procent senast 2030 och att medlemsländerna ska vara helt klimatneutrala 2050.
Därför vänds just nu blickarna mot norra Sverige och Finland. Här finns stora outbyggda ytor och rikligt med förnybar energi till ett förhållandevis lågt elpris. Förutsättningar som gör det möjligt att skapa en stor infrastruktur av grön vätgas. Här kommer också flera industriella satsningar att innehålla stora produktioner av vätgas, till exempel H2 Green Steels gröna ståltillverkning i Boden.
– Regionen har fått något av en ledartröja tack vare de här satsningarna. Det är många runt om i världen som följer det som sker här och även aktivt visar intresse av att vara med, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare på CH2ESS vid Luleå tekniska universitet.
Cecilia Wallmark tycker att vätgasen ska bli en del av fler forskningsområden då vätgasen kan bli en stor del av vårt framtida samhälle. Foto: LTU
CH2ESS är en förkortning av Center for Hydrogen Energy Systems Sweden. En forsknings- och kunskapssatsning vid Luleå tekniska universitet (LTU) med inriktning mot vätgasanvändning i industriella processer och energisystem. En satsning som görs i nära samarbete med svensk industri.
Vind- och vattenkraft
I en förstudie som har gjorts av LTU och Research Institute of Sweden (RISE) undersöktes vilka förutsättningar som finns och behövs för att bygga upp en vätgasinfrastruktur runt Bottenviken i norra Sverige och Finland. Mer konkret handlade det om att bygga högtryckspipeline för vätgas.
– Det finns redan nu företag som har aviserat intresse av att bygga upp den här infrastrukturen och även om det behövs en hel del forskning på området så verkar det fullt möjligt att genomföra, säger Cecilia Wallmark.
Historiskt har Boden blivit en knutpunkt både vid utbyggnaden av järnvägen och elnätet. Nu ser det ut som att det kommer ske vid ytterligare en infrastruktursatsning. Det som gör att förstudien pekar ut Boden är dels det geografiska läget och att det är möjligt att använda stora mängder el från både vind- och vattenkraft.
– Vi säger inte att det kommer bli så här, men att det utifrån den data som finns tillgänglig är ett möjligt scenario. Om det skulle bli så innebär det ju nya affärsmöjligheter. Dels för stora industriella verksamheter, vilket vi redan ser i regionen och i Boden. Men vätgasen innebär också möjligheter för små och medelstora företag. Där tror jag att det finns mycket utvecklingspotential att jobba med.
Vätgasen i Norrbotten kan komma att bli lika självklar som elektriciteten. Boden ses då som en optimal plats att binda ihop ledningssystemet. Illustration: LTU
Förstudien pekar också ut många fördelar med att skapa ett sammankopplat stamnät mellan de nordiska länderna kring Bottenviken. Både Sverige och Finland kommer producera stora mängder av grön vätgas kopplat till industrisatsningar, från Malmfälten till Norra Österbotten i Finland.
Länderna håller också på att bygga ut och stärka elnätet för att möta industrins nya behov.
– En stor styrka är att vi redan har samarbeten med elnätet och andra system och att vi har en vana att samarbeta över landsgränserna. Det hade varit logiskt att bygga en kompletterande vätgasinfrastruktur där vi kan fortsätta att samarbeta.
Räddningstjänsten en flaskhals
För CH2ESS del visar förstudien också på olika forskningsområden där det finns en del utvecklingspotential. Bland annat kring tekniska frågor som nya material för att minimera läckage i vätgasledningar i kallt klimat, planeringsstöd för bästa lokalisering av vätgasledningar, men även hur regelverket bör utvecklas.
– För att kunna bygga ut den här infrastrukturen behöver tillståndsprocessen bli snabbare och regelverket behöver ses över och anpassas. Ett exempel är att det är den lokala räddningstjänsten som ger tillstånd att få hantera vätgas. Och innan 280 räddningstjänster har uppdaterat sina kunskaper i ämnet så kan vi tappa mycket värdefull tid, säger Cecilia Wallmark och fortsätter:
– Men vi behöver också bredda forskningen av vätgasen inom fler sektorer. Juridiskt, miljöfrågor, ja, inom de flesta områden kan vätgasen ingå.
Europa 2.0
Omfattningen i det som förväntas byggas upp vid industrier och infrastruktur kring grön vätgas kan närmast liknas vid utbyggnaden av vattenkraften i regionen. Cecilia Wallmark anser också att det finns flera likheter mellan den och vätgasen, men också skillnader.
– Det kommer inte bli en lika stor förändring som när el blev en självklarhet i svenska hem och det som är positivt med vätgasen är att den här infrastrukturen inte kräver lika mycket markytor som elnätet gör. Samtidigt är det liknande tillståndsprocesser, det flyttar folk till regionen på grund av satsningarna och det är positivt. Men när det gäller vätgasen behöver vi se det ur ett större perspektiv.
En vy blir tydlig på webbsidan European Hydrogen Backbone Länk. Där presenteras aktiva och planerade vätgasledningar på en karta över EU-länderna och där unionen binds ihop i infrastrukturen.
– Det här kanske inte är Porjus 2.0 för Sverige och Norrbotten. Men det vi forskar kring nu och gör här i regionen kanske är Europa 2.0. Det gör allt väldigt spännande.
Illustration från European Hydrogen Backbone som visar hur vätgasinfrastrukturen i EU kan se ut 2040. Gula ledningar är ny infrastruktur.
