På Boden Plug & Play formas framtidens affärer och samhällslösningar. Nu ska 14 internationella högskolestudenter kartlägga områdets utvecklingspotential tillsammans med det globala teknikföretaget ABB.
Boden Plug & Play är ett annorlunda industriområde som fortfarande växer fram. Här samsas datacenter med satellitmottagare och i ett unikt växthus på 300 kvadratmeter experimenteras det med att odla frukt och grönsaker året runt.
Det är ett område där ny teknik möter våra vardagliga behov och morgondagens affärer utformas genom samarbeten över branschgränser.
Förenklat går det att beskriva Boden Plug & Play som ett utvecklingsindustriområde. Där potentiella samhällslösningar prövas med ambitionen att användas i större skala som en del i samhällsomställningen.
– Även om det finns etableringar på plats och fler som är på gång så är en större delen av Plug & Play fortfarande inte bebyggt. Det, tillsammans med att det är ett elintensivt område, gör att det finns ett omfattande intresse från både företag och forskningsvärlden, säger Nils Lindh, affärsutvecklare vid Boden Business Agency.
”Boden är en förebild”
Ett av dessa är det globala teknikföretaget ABB som deltar i ett pågående forskningsprojekt tillsammans med EIT InnoEnergy.
ABB fick, tack vare sitt samarbetsavtal med KTH, ett erbjudande om att samarbeta med 14 talangfulla masterstudenter inom energiteknik för att göra ett valfritt forskningsprojekt över 6 000 timmar. Valet föll på Boden Plug & Play.
– Det är en gigantisk energiplats som ännu inte är byggd, där möjligheterna är enorma. ABB har länge haft ett samarbete med Boden Business Agency och ambitioner på att göra gemensamma satsningar. Boden ser vad som krävs för en industripark i symbios och de är en förebild som driver och samordnar det med en helhetsbild i fokus, säger Mikael Miglis, Digital Lead inom ABB Electrification.
Studenterna kommer från tio olika länder och koordineras via EIT InnoEnergy. Deras uppdrag är att kartlägga Boden Plug & Play i syfte att ta reda på hur energiflödet och energisystemen kan utvecklas. De ska se vad varje del av området kan bidra med och titta på en modell för framtida plattformar och betallösningar.
– Industriell symbios är inte så stort i Sverige än, men Boden sätter det verkligen på kartan. Alla fokusområden som är viktiga för oss på ABB finns representerade i denna symbios. Det är här som framtidens industrier finns och här vi vill bidra med våra produkter och lösningar, säger Mikael Miglis.
Överflöd och värden
Ett exempel på industriell symbios handlar om resursanvändning. Där ett överflöd och en restprodukt för en verksamhet, kan ha ett värde för en annan. En sådan variant är hur överskottsvärmen från tekniken i datahallarna kan användas till att driva ett växthus som möjliggör året runt-odling och bidrar till mindre importerad mat i affärshyllorna.
Men hur fördelas värdet på ett rättvist sätt? Det är en av delarna som forskningsteamet ska undersöka.
– I dag finns det inte metoder för att lösa detta. Det är här som digitalisering kommer in i bilden. Vi sätter upp en digital plattform som visualiserar värdet. EIT InnoEnergy ska simulera detta och komma med ett förslag på hur det kan gå till. ABB stöttar med produkter, tjänster och plattformar, säger Mikael Miglis.
Projekt med Northvolt
EIT InnoEnergy är en organisation som jobbar för att accelerera energiomställningen i Europa. De finansieras med EU-medel och av aktieägare inom energibranschen. De studenter som läser via deras program får dubbla masterexamens inom hållbar energiteknik, företagande och entreprenörskap.
– Vi jobbar hårt för att använda vårt nätverk inom energibranschen för att ge studenterna praktiskt erfarenhet och vägar in i arbetslivet. Modellen där vi utbyter kunskap och studenterna får möjlighet att utföra skarpa uppdrag är en win-win-situation för alla och bidrar till skynda på omställningen, säger Javier Arias, marknadsföringsansvarig för utbildningar vid EIT InnoEnergy
Liknande projekt har tidigare genomförts med andra företag inom branschen, exempelvis i samarbete med Northvolt i norra Sverige.
I Boden kommer varje student i snitt att lägga ned drygt tre månaders skoltid på projektet. Det är en omfattande kartläggning som motsvarar 3,5 år i arbetstid för en ensam forskare.
Nils Lindh representerar Boden i projektet och följer det med stort intresse.
– Det är jätteroligt att stora internationella företag tror på vår idé att utvecklas genom symbiotiska kringeffekter. Det här är en fantastisk möjlighet för Bodens kommun att identifiera satsningar som kan utveckla området och innebär stora möjligheter för de företag som finns där i dag. Men också för det lokala näringslivet som vill växa och utveckla sin befintliga verksamhet genom samarbeten med andra branscher, säger Nils Lindh.