Ett forskningsprojekt i Boden ska undersöka om restsyre från vätgasproduktion kan användas för att bekämpa övergödningen i Svartbyträsket. En metod som länge varit för dyr att testa – men som nu kan bli verklighet.
Övergödda sjöar är ett bekant problem i Boden. Svartbyträsket, en av kommunens mest centralt belägna sjöar, har i decennier lidit av syrebrist, algblomning och dålig vattenkvalitet. Trots många år av arbete – från hävertlösningar till fosfordammar och reduktionsfiske – kvarstår grundproblemen.
Nu prövas ett nytt spår. Forskaren Lina Hällström vid Luleå tekniska universitet (LTU) har fått möjlighet att undersöka om överskottssyrgas från vätgasproduktion skulle kunna användas för att binda fosfor och därmed minska algblomningen i sjön. Teorin är att syret kan användas för att skapa rost i vattnet – järnoxid – som i sin tur binder näringsämnena och får dem att sjunka till botten.
– Det här är något jag har tänkt på i över tio år. Teorin är känd, men det har aldrig funnits en storskalig källa till syrgas som har gjort det värt att gå vidare och titta på förutsättningarna. Steget från testmiljö har varit för stort. När Stegra kör igång förändras de förutsättningarna – därför vill jag testa om det fungerar i praktiken också, säger Lina Hällström.
Test i liten skala
Projektet befinner sig fortfarande på förstudienivå. Nästa steg är att genomföra ett begränsat pilotförsök i själva sjön, där en modul ska placeras i vattnet för att testa tekniken genom att simulera verkliga förhållanden. Forskarlaget vill ta reda på vilken teknik som bäst bevarar syrgasen i vattnet – allt från nanobubblor till flytande gas diskuteras. Under försöket kommer inte syrgas från Stegra att användas – fokus ligger på att testa metoden i sig, oberoende av framtida syrgaskällor.
– Det viktigaste är att vi får syrgasen att stanna kvar tillräckligt länge för att reagera med järnet i sjön och bilda rost. Om det fungerar hoppas vi kunna visa att fosforn minskar och att vattnet blir klarare.
Projektet är helt forskningsfinansierat, bland annat genom LTU:s jubileumsfond, Baltiska fonden och Richertska stiftelsen och har en total budget på 2 800 000 kronor. Det är planerat att pågå i två och ett halvt år.
Kommunen hoppas på ny pusselbit
Bodens kommun, som arbetat i många år för att förbättra sjöarnas status, är en av samverkansparterna i projektet. Miljöstrateg Emilia Björkemyr menar att det är viktigt att fortsätta undersöka nya lösningar – särskilt sådana som tar till vara på resurser som annars skulle gå till spillo.
– Vi ser det här som en potentiell pusselbit i det långsiktiga arbetet med Bodensjöarna. Det är ett av flera spår vi tittar på, och det är spännande att kunna koppla samman industriell utveckling med naturvård, säger hon.
Emilia Björkemyr, miljöstrateg Bodens kommun.
Lokal förankring och bred nytta
Om pilotförsöket faller väl ut skulle metoden potentiellt sätt på sikt kunna användas skarpt i Svartbyträsket och även skalas upp och användas i fler övergödda sjöar i Boden.
– I och med att Stegra förväntas att ha ett stort överskott av syrgas så kommer mängden som behövs definitivt att finnas, sedan återstår för oss att ta reda på om det är tekniskt möjligt.
För Lina Hällström, som själv är uppvuxen i Boden, är det extra meningsfullt att få testa sin idé på hemmaplan. Och om projektet lyckas kan nyttan bli större än bara en friskare sjö.
– Svartbyträsket ligger nästan mitt i stan. Tänk om vi kunde få tillbaka en bad- och fiskesjö i centrala Boden, det vore fantastiskt, säger hon.
Fakta: Bodensjöarna – ett långsiktigt miljöarbete
Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Bodensjöarna har pågått i över 60 år. Förbättringsgruppen för Bodensjöarna omfattar Buddbyträsket, Bodträsket, Svartbyträsket, Lillavan, Bodån och Vittjärvsträsket. Problemen började efter vattenregleringar i Luleälven och ökade utsläpp av dag- och avloppsvatten.
Bland tidigare åtgärder finns:
• 1968: Första åtgärdsprogrammet för rening, reglering och älvvattenpåfyllning
• 1988: Kraftig algblomning och uppstart av Bodensjögruppen
• 1993: Inpumpning av friskt älvvatten till Svartbyträsket
• 2017–2023: Fosfordammar, flytande våtmarker och dagvattenanläggningar
• 2018–2025: Årliga reduktionsfisken
