Att Stegra valde Boden som plats för sin storsatsning på grönt stål är ingen slump. Forskaren Viktor Salenius vid Oxfords handelshögskola har ägnat tre år åt att undersöka vad som gjort Boden och Luleå till nyckelaktörer i den globala omställningen.
När den globala omställningen mot en grönare industri accelererar, hamnar Boden återigen i centrum för internationell uppmärksamhet. Viktor Salenius, forskare på handelshögskolan vid Oxfords universitet, har sedan 2021 studerat Stegra i Boden och Hybrit i Luleå som fallstudier i sin forskning kring företagsmodeller inom energiintensiv industriomställning och fått stor insyn i deras verksamheter.
Forskningen bygger på omfattande underlag från platsbesök och över 100 formella intervjuer. Genom att analysera framgångsfaktorer och innovationsperspektiv jämför han två pionjärers företagsmodeller inom grönt stål och belyser lokalsamhällets samt statens roll i omställningen.
Nyckelfaktorer för framgång
En tydlig framgångsfaktor som Viktor Salenius framhäver är lokalsamhället i Boden och Luleå. Deras strategiska arbete har spelat en central roll i etableringen av gröna industrier. Redan innan megaprojekten blev verklighet började kommunerna förbereda sig genom att skapa gynnsamma förutsättningar för etableringar. Tidigare erfarenheter från mindre projekt, såsom datacenter, har lagt grunden för den storskaliga utveckling som nu sker.
– Nyckeln till varför de här etableringarna sker här ligger i lokalsamhället. Det har funnits en framsynthet och ett långsiktigt arbete som möjliggjort detta. Inte bara här utan på flera platser i norra Sverige, säger Viktor Salenius.
Ett unikt drag i omställningen är samarbetet mellan företag och samhälle. I Boden har kommunen, Stegra och dess samarbetspartners arbetat tillsammans för att lösa frågor som tillståndsprocesser, talangattraktion, infrastruktur och bostadsutveckling. Enligt Salenius är dessa insatser avgörande för att hålla tempot i omställningen.
– Det här sticker ut som mest unikt när jag jämför med liknande omställningar i världen. Bolagen själva lyfter fram det som en viktig framgångsfaktor, säger han.
Tidigare erfarenheter från mindre projekt, såsom datacenter, har lagt grunden för den storskaliga utveckling som nu sker. För Bodens del innebar det skapandet av Boden Industrial Park som sedan blev avgörande när Stegra valde plats.
Utmaningar och möjligheter
Trots de tydliga framgångarna pekar Salenius också på att processen är komplex och fylld av utmaningar, inte minst när det gäller statens roll. Enligt honom har statens stöd till lokalsamhället inte varit tillräckligt förutseende eller omfattande för att möta de utmaningar som snabbt växande regioner och kommuner står inför. Bristen på tidiga investeringar i infrastruktur och resurser har till exempel försvårat hanteringen av de behov som uppstår vid stora industrietableringar.
Salenius ser också långsiktiga möjligheter i den diversifiering som omställningen medför. Genom att skapa en regional arbetsmarknad där Luleå och Boden drar nytta av varandra kan området minska risken för beroende av en enskild industri.
– Omställningen kan skapa ett dynamiskt innovationssystem där företag och samhälle växer tillsammans. Det är en modell som resten av världen kan lära sig av, säger han.
Salenius beskriver omställningen i norra Sverige som unik i ett globalt perspektiv. Frågor om samhällets roll i omställningen är högt prioriterade här jämfört med internationella standarder.
– Om det finns en nordisk modell för industriomställning så är det här vi ser den. Samarbetet mellan företag, lokalsamhälle och region är en framgångsfaktor som står ut, konstaterar han.
Det nära samarbetet mellan företag, lokalsamhälle och region är en framgångsfaktor som står ut. Viktor Salenius tror att det är en modell som andra kommer vilja lära sig mer om och ta efter.
Vad innebär detta för Boden?
Salenius slutsatser understryker vikten av att fortsätta investera i samarbete och hållbara lösningar, både för dagens etableringar och för framtidens utmaningar.
Forskningen visar tydligt att Boden inte bara är en plats för grön industri – det är också en modell för hur framtidens samhällen kan formas i samverkan mellan näringsliv och lokalsamhälle.
– Det är tydligt vilken styrka samarbetet har varit. Till och med mellan Stegra och Hybrit finns det flera områden där de samarbetar i gemensamma frågor som rör infrastruktur och talangattraktion. Även om de är konkurrenter i affärer har deras samexistens och tidslinjer bidragit till positiv utveckling för bolagen och regionen.
Faktaruta: Slutsatser i forskningen
Hur organiseras nya företagsmodeller för energiintensiv industriomställning?
Stegra och Hybrit representerar två innovativa företagsmodeller som kombinerar traditionell industriell kompetens med nya tekniska lösningar och hållbarhetskrav. Dessa modeller följer inte en enkel linje av innovation utan är en sammansmältning av gamla och nya metoder, lokala och globala värdekedjor samt traditionella och moderna affärsstrukturer. Genom att förankra projekten i befintliga marknader och samtidigt skapa nya, bygger de förutsättningar för fossilfri stålproduktion i industriell skala.
Det regionala samarbetet mellan Stegra och Hybrit, även om det inte är formellt, har varit en viktig del av framgången. Särskilt i frågor kring infrastrukturella lösningar, vilket har lett till viss samordning mellan deras långsiktiga strategier.
Företagen har också indirekt gynnats av varandras framsteg. Stegras snabba avancemang och ambitiösa tidplaner har påverkat Hybrits utvecklingstakt positivt genom att sätta press och skapa incitament för snabbare implementering av fossilfri teknik. Samtidigt har Hybrits forskning och utveckling bekräftat att fossilfri ståltillverkning är möjlig, vilket i sin tur stärker Stegras trovärdighet inför kunder och investerare. Detta balanserade förhållande mellan konkurrens och samverkan skapar en unik modell för att driva omställningen av energiintensiva industrier.
Vad är lokalsamhällets och regionens roll för att stödja en energiintensiv industriomställning?
Lokalsamhället och regionen har en central roll i energiomställningen, där kommuner som Boden och Luleå har investerat i energisystem, infrastruktur och samhällsplanering för att möjliggöra etableringar som Stegra och Hybrit. Genom dialog, informationsmöten och samverkan med företagen har lokalsamhället byggt förtroende och skapat engagemang och delaktighet bland invånarna. Detta arbetssätt är inte bara avgörande för att underlätta etableringarna utan också för att säkerställa deras hållbarhet på lång sikt. Tidigare erfarenheter från mindre projekt, såsom datacenter, har dessutom skapat en grundkunskap i regionen som är till hjälp för att hantera dagens stora industrietableringar.
Samtidigt står lokalsamhället inför stora utmaningar. Den snabba inflyttningen ställer krav på bostadsbyggande, utökade kommunala tjänster och hantering av sociala frågor, vilket pressar kommunernas resurser. Regionalt samarbete, som mellan Boden och Luleå, har varit en nyckel för att skapa en diversifierad arbetsmarknad och ett hållbart näringsliv. Trots utmaningarna visar erfarenheterna att långsiktig strategisk planering, förankring hos invånarna och innovation i arbetssätt är avgörande för att framgångsrikt hantera den gröna omställningen.
Vad är statens roll för att stödja en energiintensiv industriomställning?
Statens roll är på många sätt avgörande för att möjliggöra energiintensiva industriomställningar, men framkommer också i vissa avseenden som otillräcklig och otydlig med tanke på den pågående omställningens omfattning. Historiskt har staten haft ett mer aktivt ledarskap vid stora industrisatsningar, men i dagens omställning har ansvaret i hög grad skjutits över på regioner och kommuner. Utmaningarna handlar särskilt om bristande stöd och oklara processer i tidiga omställningsskeden, exempelvis för att garantera infrastruktur och resurser som är centrala för projektens framgång.
Trots att vissa viktiga framsteg har gjorts, såsom en aktivare dialog kring kraftkapacitet, ekonomiskt stöd från Energimyndigheten och Industriklivet, samt grundandet av Accelerationskontoret för industriomställning, lyfts det fram att nuvarande statliga verktyg inte ännu fullt ut motsvarar den mångfald av behov som industrin, kommunerna och regionerna står inför.
Samtidigt är statens roll i denna omställning ovanligt komplex, då energiintensiv industri kräver samordning av en mängd aktörer och sektorer. Utöver finansiella bidrag måste staten hantera frågor kring energisystem, reglering, klimatmål och nationell konkurrenskraft, ofta med motstridiga intressen. Mångfalden av mål – från minskade koldioxidutsläpp till ekonomisk tillväxt och regional utveckling – gör det svårt att ge en tydlig riktning. Detta skiljer sig från tidigare satsningar, som haft mer avgränsade mål och enklare processer. Därför behövs speciellt en aktiv strategisk samordning mellan myndigheter (både nationellt och regionalt) och en hög anpassningsförmåga i statliga processer och beslut kring industriomställningen.
