Biologiska processer, som styrs med hjälp av AI eller maskininlärning, är grunden till ett forskningsprojekt som knyter samman växthus, fiskodling, fiskfoderproduktion och restvärme från industrin.
I ett tvåårigt spjutspetsprojekt finansierat av FORMAS pågår arbetet med att designa ett system som är anpassat för att nyttja kommande och nya möjligheter i Boden. I projektet studeras förutsättningar för att med hjälp av artificiell intelligens kunna skapa en cirkulär symbios mellan odling av växter/grönsaker, insekter, mikroalger och landbaserad fiskodling. Arbetet bygger på att använda restvärme från industrin, något som Boden har gott om genom både nuvarande datacenter och H2 Green Steels kommande etablering.
Huvudfokus i projektet är att skapa teknik som möjliggör fiskodling och grönsaksproduktion i ett cirkulärt och miljövänligt system. Restprodukter ska tillvaratas genom slutna kretslopp. Målet är också att kunna integrera odling av insekter och mikroalger för att på plats kunna producera ett mer hållbart fiskfoder än det som används traditionellt. Algerna innehåller omega-3 som behövs eftersom fiskar inte själva producerar det.
I det här projektet undersöker vi hur insekter och mikroalger kan odlas med restvärme från industrin i arktiskt klimat, och bli en biologisk näringskomponent i fodret, säger Ulrika Rova, professor i biokemisk processteknik vid Luleå Tekniska Universitet.
Hon är själv bosatt i Boden och ser mycket positivt på det som händer här och att hennes och kollegornas forskning denna gång utgår från det som finns just här.
– Boden är en jätteviktig hub, då det redan finns en arena för att integrera alla kompetenser, säger projektledaren Anders Kiessling, professor vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet.
Han tillägger att det finns ett intresse i Boden för att vara med i innovativa och nyskapande projekt som bidrar till den gröna omställningen samt hur självförsörjandegraden kan stärkas i arktisk miljö.
Växthus, insekter och alger
Restprodukter från den landbaserade fiskodlingen ska kunna fungera som gödningstillskott i det intilliggande växthuset eller som näringsämne till odlingen av insekter och mikroalger. För att kunna integrera alla dessa komplexa biologiska system så att de kan användas för en hållbar livsmedelsproduktion behöver sensorer och teknik utvecklas för att mäta och styra hur restvärme bäst ska användas. Det är här AI-teknik kommer in.
– Våra AI-metoder kommer kunna analysera energiflöden, mattillväxt och andra processparametrar. I framtiden kommer de att förstärka förmågan hos hållbara livsmedelsföretag genom att hjälpa till med observation, förutsäga framtida resultat, föreslå ingripanden och eventuellt förebygga olyckor. ”Made in Boden” ska bli en kvalitetsmärkning för hållbar och intelligent livsmedelsproduktion, säger Marcus Liwicki, Professor i Machine Learning.
Från forskning till framtida projekt
Än så länge är projektet på forskarnivå. Utifrån de förutsättningar som finns här ska en mängd parametrar kartläggas och matas in i systemet. Det handlar exempelvis om hur mycket energi det krävs för att odla fram diverse plantor i arktiskt klimat, automatisering med mera. En stor vinst som de tar med sig även i framtiden är att forskare och erfarenheter knyts samman från olika kompetensområden.
– Det är väldigt givande att se hur vi kan ta största nytta av vår respektive expertis, säger Ulrika Rova.
I projektet, Artificiell intelligens för förbättrad effektivitet och hållbarhet för en landbaserad och integrerad livsmedelsproduktion, möts kompetens med samlad expertis från Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet och ONar Sweden. Projektet är ett unikt samarbete som bygger på de förutsättningar som finns i Boden.
– Vi upplever att det finns en öppenhet och ett intresse från Boden att samarbeta med oss och nyttja den kompetens som finns på Luleå Tekniska Universitet. Det betyder mycket att vi forskare får direkt närhet till något som kan implementeras och att det vi gör här kan ha betydelse för framtidens samhälle, säger Michael Nilsson, LTU, projektkoordinator.
Lokalt är det Boden Business Parks affärsutvecklare Nils Lindh och Håkan Nordin som har varit involverade i projektet.
– För oss i Boden innebär det här ytterligare möjligheter till mer utvecklad teknik som kan komma till nytta i flera av de framtida satsningar inom livsmedelsproduktion som växer fram här, säger Håkan Nordin, affärsutvecklare på Boden Business Park.
Huvudman för projektet är SLU. Projektet är tvåårigt och finansieras med statliga medel genom Formas plus arbetstiden som deltagarna lägger ned. Arbetet med projektet pågår till november 2023.
Foto: LTU
