På Boden Industrial Park reser sig nu Europas största vätgasanläggning. Här arbetar Hedvig Paradis med att ta grön teknik från forskningsmiljö till verklig industri – och nu pågår installationen av de första elektrolysörerna.
Fyra rektangulära, stålklädda byggnader står uppradade på ett område som mäter ungefär 500 x 500 meter – en yta lika stor som drygt 35 fotbollsplaner. Det är bara en bråkdel av Stegras totala 270 hektar på Boden Industrial Park, men just här reser sig hjärtat i den framtida stålproduktionen. Byggnaderna ser nästan ut som hangarer där de blänker i försommarsolen. Intill är marken uppgrävd och förbereds för olika former av kylsystem och transportlösningar. Byggkranar reser sig mot himlen och varselklädda arbetare rör sig mellan moduler och fundament – en plats i rörelse, där framtidens gröna industri håller på att ta fysisk form.
Från ritbord till verklighet
Hedvig Paradis, ansvarig för vätgastekniken vid Stegra, har följt vätgassatsningen från idé till industri. Med bakgrund inom både akademi och energibransch, där hon har disputerat i vätgasteknik, har hon varit en nyckelperson i utvecklingen av anläggningen.
– Jag kom in i bolaget när vi var cirka 20 anställda, och det är fantastiskt att få vara med hela vägen – från vision på ritbordet till att stå här bland byggnaderna och se elektrolysörerna komma på plats, säger hon.
Europas största anläggning
När anläggningen står klar kommer 37 stora elektrolysörmoduler att vara installerade, fördelade över fyra byggnader. Varje modul är omkring 40 meter lång och installeras löpande – ungefär en per vecka.
Totalt får anläggningen en elektrolyskapacitet på över 700 megawatt. Det gör Stegras satsning till den största i Europa, och en av de största i världen.
Med en årlig produktionskapacitet på över 100 000 ton grön vätgas kan Stegras anläggning i Boden minska koldioxidutsläppen rejält jämfört med om samma mängd väte skulle produceras med fossila bränslen. Minskningen motsvarar utsläppen från hela Sveriges inrikesflyg flera gånger om.
Nästa milstolpe: igångsättning
Råvaran i produktionen är vatten från Luleälven, som genomgår flera reningssteg för att säkerställa att elektrolysprocessen sker med högsta möjliga precision. I elektrolysanläggningen delas vattenmolekylerna (H2O) till syrgas och vätgas. Vätgasen transporteras vidare till tillverkningen av det direktreducerade järnet som används i stålproduktionen, medan syrgasen i nuläget ventileras ut.
– Vi tittar på lösningar för att ta tillvara även på syrgasen, men just nu ligger fokus på att få igång hela kedjan. Det vi producerar här ska matcha behovet som behövs i järn- och ståldelen. Målet är en sömlös produktionskedja – från el till färdigt stål.
En viktig del av arbetet framåt är så kallad kall driftsättning, där utrustningen testas och flöden kalibreras inför driftsättning. Därefter väntar nästa stora steg: att ta in el, gas och gradvis starta upp produktionen.
– Jag ser väldigt mycket fram emot att se alla elektrolysörer installerade och börja provköra. Det blir ett stort ögonblick.
Hedvig Paradis, ansvarig för vätgastekniken vid Stegra
Boden i omställningens centrum
För Boden är vätgasen mer än en teknisk lösning – det är en ny identitet som tar form. När Europas största vätgasanläggning nu byggs i kommunen öppnas dörren till ett helt nytt ekosystem av kompetenser, yrkesroller och samarbeten. Här skapas förutsättningar för utbildning, forskning och innovation inom energiområdet – samtidigt som ledare i Europa pekar ut vätgasen som en huvudnyckel för att möta klimatmålen.
För Hedvig Paradis är det inte bara ett historiskt teknikskifte – utan också en djupt meningsfull uppgift på ett mänskligt plan.
– Vätgas är kärnan i att kunna producera grönt stål. Att jag får möjlighet att jobba med just den delen – som gör hela processen hållbar – känns otroligt meningsfullt.
