På Vattenfalls kompensationsodling i Heden pågår nu testerna med att ge öring larver som en del av kosten. Efter en trevande start börjar fiskarna nu att äta – ett viktigt steg i projektet som kan leda till mer hållbara alternativ till traditionellt fiskmjöl.
I Bodens gröna omställning spelar även framtidens fiskfoder en roll. Projektet, som drivs i samarbete mellan Axfoundation, SLU, Bodens kommun och DC Farming, undersöker om larver uppfödda på lokalt matavfall kan ersätta delar av dagens foder. Larverna odlas i Boden Plug & Play, där de matas med grönsaker från ICA Supermarket i Boden – svinn som annars skulle ha kastats.
– Första dagarna var fiskarna lite skeptiska, men sedan började de att äta. Vi märkte att larver som var lite mer livliga triggade fiskarna ännu mer. Nu ser vi att vissa individer till och med tar i princip larverna direkt ur handen, berättar Henri Heimonen, verksamhetschef på fiskodlingen.
Testar acceptansen
Syftet i det här skedet är att undersöka acceptansen – vill fisken äta larverna och hur påverkas deras beteende? Just nu är det öringen som får den nya dieten. Tre tråg matas med larver medan tre andra fungerar som referens. Varje dag vägs fodret och eventuella rester fryses in för analys. Fiskarna genomgår också regelbundna kontroller för kondition och yttre status.
Larverna utgör i dagsläget cirka 15 procent av den dagliga fodergivan. På Hedens fiskodling går det åt mellan 70 och 80 ton foder varje år. Även ett delvis utbyte kan därför göra skillnad om resultaten visar sig vara positiva.
– Vi testar olika storlekar på larverna och ser vad som triggar fiskarna mest. Det här är bara början, men hittills verkar det lovande, säger Heimonen.
De fiskar som delvis får larver som mat har redan börjat att favorisera födan.
En cirkulär vision
I det större perspektivet är målet att skapa ett helt cirkulärt system. Heimonen ser framför sig hur framtidens fiskodling kan bli en del av en större kretsloppsmodell.
– I bästa fall kan vi få en hel kedja där fiskodlingen, växthus och larvproduktion hänger ihop. Fisken ger näring till växterna, matrester blir till larver – och larverna blir mat till fisken igen. Det hade varit idealiskt, säger han.
Boden som testplats
För Vattenfall handlar projektet både om att minska beroendet av fiskmjöl och om att bidra till en hållbar utveckling.
– Det här är ett bra initiativ som både kan minska trycket på haven och skapa arbetstillfällen här i Boden. Jag tycker det är roligt att vi får vara med och testa, och att vi från vår sida kan bidra till den gröna omställningen, säger Heimonen.
Bakom larvproduktionen står DC Farming, ett arbetsintegrerande socialt företag. Här används lokalt matsvinn som råvara samtidigt som personer som står långt från arbetsmarknaden får möjlighet till sysselsättning och utbildning.
Om larver kan ersätta en större del av dagens fiskmjöl innebär det också att trycket på världens hav kan minska. Ett minskat behov av så kallad foderfisk skulle bidra till att motverka det överfiske som i dag är en av de största utmaningarna för de marina ekosystemen.
Försöken pågår under hösten och resultaten ska sammanställas i samarbete med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Om de positiva tendenserna håller i sig kan Boden bli en föregångare i utvecklingen av framtidens hållbara fiskfoder – där både miljönytta och sociala vinster vävs in i samma kretslopp.
