Hånades med orden “Europas största soptipp”.
Nu kan området istället bli ett av Europas centrum för ny miljöteknik.
Nordmark AB:s kontorslokaler ligger insprängda bland hästgårdar, granne med travtränaren Petri Salmelas stall, i Bränslan strax utanför Bodens stadskärna.
Sture Nordmark förklarar lågmält att det egentligen inte är en optimal plats för hans verksamhet, men att han av olika skäl har blivit kvar där. Kanske skvallrar kontorslokalen också något om hans person då entreprenören har spelat många roller i Bodens utveckling de senaste 50 åren, men ofta verkat i bakgrunden.
– Av någon anledning har jag blivit involverad i olika projekt, men jag var kanske före min tid ibland, säger han.
Ett tydligt exempel är en byggnad som sticker ut på Petri Salmelas gård. Byggnaden som har ett kupoltak var en gång i tiden ett växthus med avsikt att odla stora mängder sallad och ägdes av Sture Nordmark. Just idén skulle han få anledning att återkomma till några år senare, men där och då lyfte aldrig verksamheten.
Istället blev lokalen en del av hästgården och fyller i dag ett annat syfte.
Synsättet att återbruka saker har varit en grundpelare genom 77-åringens yrkesliv.
Någonting som formades redan på 70-talet i samband med byggandet av nya bostadsområden.
Istället för att frakta iväg och deponera asfalt och grus samlade han upp och använde materialet på nytt för att bereda marken.
– Det var många som tyckte jag var en idiot och ifrågasatte vad jag höll på med. Jag har också fått några rejäla utskällningar. Men de flesta har bett om ursäkt och konstaterat att det både blev bra och betydligt billigare.
Sture Nordmark.
Ifrågasatt var han också i mitten av 90-talet när han försökte övertyga beslutfattare om vilka möjligheter som fanns bortom Brännkläppens soptipp. Han hade stört sig på de växande sopbergen och ville utreda om det inte kunde göras på ett mer hållbart sätt. I samband med arbetet började idéer att formas.
– Det fanns ju ingenting där, eller BDX hade ju börjat att ta bergkross från Svalget, men annars var det mark som saknade värde. Här gick det ju att tänka stort.
Europas största soptipp
Sture Nordmark började att måla upp bilder. Han gör ofta det för att konkretisera idéerna. När skissen var färdig hade den tillsynes värdelös markytan förvandlats till ett industriområde – dedikerat till återvinning.
– Min bild var att det här kan bli Europas bästa återvinningsområde.
Ritningen från 1998
Ritningen från 1998
Men att i mitten av 90-talet övertyga politiker, tjänstemän och näringslivet om att investeringar i återvinning var väl spenderade pengar var som att försöka plöja en åker med en tesked. Motståndet var både stort och högljutt.
– Jag kände mig oerhört ensam och minns helsidan i Norrländskan (NSD) med rubriken “Europas största soptipp”.
Men Sture Nordmark fortsatte att visa upp illustrationen och efterhand började fler och fler att stanna till vid bilden och lyssna på vad han hade att säga. Sopor började att sorteras och återvinnas istället för att läggas på hög. Kommunen köpte upp mark för att möjliggöra satsningar inom återvinning och miljöteknik och återvinning blev en del av Bodens profil.
Revanschkänsla
I dag har stora delar av bilden från 1998 blivit verklighet och området har fått ett namn – Boden Cleantech Center. Utöver den kommunala återvinningsanläggningen har företaget Fortum Recycling & Waste byggt upp en anläggning för att kunna ta emot och deponera farligt avfall från hela regionen. De söker också ett nytt tillstånd för att kunna expandera verksamheten ytterligare och arbeta med återvinning av miljöskadat material.
Granne med Fortum finns Sture Nordmarks företag som tar emot och återvinner bygg- och industrimaterial.
Samtidigt står andra företag på kö för att ta del av markanvisningar på de ytor som ännu inte är utvecklade.
Numera benämns “Europas största soptipp” som ett av Bodens attraktivaste utvecklingsområden. Här finns en utpekad strategi som går ut på att skapa förutsättningar för utveckling av innovation- och miljöteknik. Närheten till Boden Industrial Park, där H2 Green Steel bygger världens första storskaliga gröna stålverk, innebär också helt unika förutsättningar till potentiella samarbeten.
– Vad jag känner kring det som händer i dag? En stor revansch. Det här är någonting som är bra för Boden och för framtiden och det är många som jobbar med de frågor som jag har slagits för. Det är klart att det känns bra.
Fortsätter rita
I lådorna på Sture Nordmarks kontor finns travar med papper som är täckta med illustrationer. Det är idéer som har bubblat upp genom åren och lagrats.
– Jag insåg ganska snabbt att det var lättare att få med sig fler om jag gjorde en ritning. Därför försöker jag alltid att göra det när jag får en idé.
Några av skisserna är pågående projekt, andra har aldrig testats och några har genomförts med blandat resultat. En av idéerna som behövde lite mer tid var det här växthuset som togs upp tidigare i texten.
Förutsättningarna, främst kostnaden för uppvärmning av växthuset på hästgården, innebar en dålig lönsamhet, men i dag finns det helt andra möjligheter. Därför var entreprenören en av initiativtagarna till att bygga ett unikt växthus på Boden Plug & Play. Växthuset värms upp med hjälp av restvärme från en serverhall och används sedan 2022 för att testa möjligheten att odla olika frukter, växter och grönsaker. Ett projekt där kommunen, näringslivet och akademin samarbetar för att utveckla en mer hållbar matproduktion.
– Jag tyckte det lät jättespännande när jag hörde om möjligheten och nu har vi ju visat att det går. På ett sätt är det synd att jag inte är yngre för det känns lite som att tåget med växthus har gått för mig. Däremot är jag är övertygad om att växthusodling kommer vara en framtidsbransch i Boden.
Även om Sture Nordmark beskriver det som att han har varvat ned så är det inte särskilt aktuellt med heltidspension och solstol.
– Det är ingenting för mig. Så länge idéerna fortsätter att komma så kommer jag försöka att skapa någonting av dem.
Sture Nordmark framför det smarta växthuset som nu är i drift på Boden Plug & Play.
